Har du någonsin funderat på att tala flera språk? Powell Janulus kan tala 42 och innehar Guinness världsrekord. Påven Franciskus talar 8, inklusive latin, som är ett officiellt språk i Vatikanen. Om du kan tala tre är du polyglott, och du tillhör mindre än 13 % av världens befolkning. De flesta av världens polyglotter bor i Finland, där eleverna i skolorna är skyldiga att tala finska, svenska och engelska. För att lära sig språk ger jag dig tre argument.
Det första argumentet är kognitiv hälsa. Studier visar att behärskning av flera språk fungerar som ett träningspass för hjärnan. Det förbättrar fokus och multitasking. Forskare från York University i Kanada (Bialystok, Craik & Luk, 2012) visade att tvåspråkighet kan stärka den kognitiva reserven avsevärt i ålderdom. Detta resulterar i att kognitiv nedgång bromsas. Studien, som publicerades i Nature Aging (Amoruso m.fl., 2025), tyder på att personer som är flerspråkiga löper hälften så stor risk att visa tecken på accelererat biologiskt åldrande som de som bara talar ett språk. Detta kan i sin tur fördröja uppkomsten av demens eller Alzheimers sjukdom.
Karriär och ekonomiska fördelar utgör det andra argumentet. I en global ekonomi skapar flerspråkighet möjligheter till internationella roller och samarbeten. Den som behärskar flera språk kan förhandla direkt med utländiska partners och samtidigt förstå de nyanser som påverkar affärsavtal. Detta bidrar till att bygga starkare relationer. Företag vars personal kan kommunicera på flera språk uppfattas ofta som enklare och mer professionella att samarbeta med. Dessutom minskar behovet av att anlita externa översättare, vilket sparar både tid och resurser. För flerspråkiga individer kan språkkunskaper också underlätta avancemang till chefs- eller teamledarroller, där det krävs förmåga att samordna internationella team. Sammantaget leder detta ofta till bättre betalda positioner.
För det tredje – djupare kulturell empati. Språk formar hur vi uppfattar världen. Att tala ett annat språk ger dig tillgång till begrepp som är svåra att översätta direkt. Det låter dig också att få kontakt med människor på en känslomässig nivå som är nästan omöjligt genom en tolk. Genom att tala samarbetspartners språk förstår du bättre andra länders kulturell normer. Att resa blir enklare och du kan ha genuina samtal med modersmålstalare. Denna exponering för kulturell mångfald berikar ditt personliga liv genom nya maträtter, kläder, sporter, vilket i sitt tur positivt påverkar människorna omkring dig. Flerspråkiga personer är ofta engagerande att prata med om en mängd olika ämnen. Människor respekterar någon som är smarta och välutbildad.
Flytande språkkunskaper är inte ett permanent tillstånd utan en övergående färdighet. Att bibehålla flera språk på en hög nivå kräver en daglig investering av tid. För många kan detta “mentala underhåll” leda till språkförlust – att man glömmer ett språk medan man lär sig ett annat. Om dessa språk inte används regelbundet i vardagen kanske ansträngningen inte är värd det. Men även om vi glömmer språk utan övning går det ofta snabbare att lära sig om dem än att lära sig dem från grunden.
Slutligen kan vi dra slutsatsen att det finns flera starka argument för att kunna flera språk. Det stöder kognitiv hälsa, ökar möjligheterna till karriär och ekonomiska fördelar och fördjupar kulturell empati. Även om det kan vara svårt att upprätthålla flera utan regelbunden användning, kan de lätt läras om vid behov. Av dessa måttstockar kan flerspråkighet hjälpa till att förklara varför finländare är smartare och lyckligare än någon annan nation i världen. Jag som själv talar ryska, vitryska, engelska och svenska tror att flerspråkighet verkligen förbättrar både individer och samhället.
Referenslista
[1] Bialystok, E., Craik, FI., Luk, G. (2012). Bilingualism: consequences for mind and brain. Trends Cogn Sci. 16(4), s. 240-50. doi:10.1016/j.tics.2012.03.001
[2] Amoruso, L. , Hernandez, H., Santamaria-Garcia, H. m.fl. (2025). Multilingualism protects against accelerated aging in cross-sectional and longitudinal analyses of 27 European countries. Nature Aging 5, s. 2340–2354 doi:10.1038/s43587-025-01000-2